Så skapas idag de skulder som bankerna kallar för priset på pengar

Ett intressant fenomen med nya digitala Public Service är att även om det i Sveriges Radio rör sig om en och samma kanal ( i det här fallet P1), så är redaktionerna så högspecialiserade att de inte ”kopplar” när deras egen samtidskritik får en synbarligen helt vanlig nyhet om kulturstöd från EU att framstå som det hokuspokus det verkligen är.

Vad talar karl’n om, undrar alla som inte likt Otacksamma Föräldern slaviskt lyssnar på P1 varje dag?

Jo, hör nu på go vänner så skall jag för er berätta… (mel. hujedamej)

Den 12 oktober 2012 (alltså för ett drygt år sedan) så sände Vetenskapsredaktionen ett fantastiskt klargörande program om pengar:

Vad är pengar?

Reportern Niklas Zachrisson vid världens största betalningsmedel Rai. Användes på Stillahavsöar under 1800-talet. Foto: Niklas Zachrisson
Reportern Niklas Zachrisson vid världens största betalningsmedel Rai. Användes på Stillahavsöar under 1800-talet. Foto: Niklas Zachrisson
Alf Hornborg är professor i humanekologi vid Lunds universitet. Foto: Niklas Zachrisson
Alf Hornborg är professor i humanekologi vid Lunds universitet. Foto: Niklas Zachrisson
Cecilia von Heijne, myntforskare vid Kungliga myntkabinettet, håller upp ett Kinesiskt mynt av sammanpressat te. Foto: Niklas Zachrisson
Cecilia von Heijne, myntforskare vid Kungliga myntkabinettet, håller upp ett Kinesiskt mynt av sammanpressat te. Foto: Niklas
Zachrisson
Karin Wallin-Norman lektor i affärsrätt vid Linköpings Universitet. Foto: Niklas Zachrisson
Karin Wallin-Norman lektor i affärsrätt vid Linköpings Universitet. Foto: Niklas Zachrisson
Olika former av pengar från Kungliga myntkabinettet i Stockholm bla. en kinesisk myntkniv från 600-talet f.kr. Foto: Niklas Zachrisson
Olika former av pengar från Kungliga myntkabinettet i Stockholm bla. en kinesisk myntkniv från 600-talet f.kr. Foto: Niklas Zachrisson
Lars Jonung är senior professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och chef för finanspolitiska rådet. Foto: Niklas Zachrisson

Lars Jonung är senior professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och chef för finanspolitiska rådet. Foto: Niklas Zachrisson

På senare år har ordet ekonomisk kris duggat tätt. Just nu är det euro kris, skuldkris och bankriser ute i Europa. Fortfarande kastar den globala finanskrisen en mörk skugga över världsekonomin. I dessa stormande kristider så kan det vara skönt att ta ett steg tillbaka och ställa sig några grundläggande frågor om den övergripande ekonomin.

Detta första program i serien om ekonomi handlar om grundstenen i all ekonomi: Pengarna. Vi ställer oss frågan vad pengar egentligen är för något.

Sändes fredag 12 oktober 2012 kl 12:10
Slutsatsen kunde enkelt sammanfattas: Pengar är ingenting! Denna slutsats är rätt iögonfallande med tanke på hur mycket möda vi ägnar åt att gno ihop dom och hur stor betydelse de tillmäts när vi planerar vårt samhälle.
När så Kulturredaktionen i P1 med ett och ett halvt års mellanrum skildrar utvecklingen av lånegarantier till kulturen så har jag svårt att hitta ett bättre pedagogiskt exempel på hur man med förväntningar och ren och skär spekulation skapar pengar ”ur tomma intet”.
Vi börjar i maj 2012:

Starkt stöd för EU-lån till kultur

Inom EU pågår förhandlingar om en kraftigt ökad kulturbudget. Igår diskuterade EU-ländernas kulturministrar bland annat förslaget om att EU ska ge lånegarantier till olika kulturaktörer. Danmarks kulturminister Uffe Elbaek var förvånad över det starka stödet.

Publicerat fredag 11 maj 2012 kl 12:35

– Alltså, jag blev faktiskt mycket överraskad över vilken stor uppbackning det var till initiativet. Nästan hela vägen runt var där ett intresse av att understödja den kreativa sektorn, säger Uffe Elbaek.

Många kulturidéer kvävs idag i sin linda på grund av att kulturutövare har svårt att få banklån till investeringar. Enligt EU-kommissionen beror det mycket på att många banker överdriver risken med att låna ut pengar till till exempel ett litet filmproduktionsbolag.

EU-kommissionen vill nu öka bankernas utlåningsvilja, och har därför föreslagit att EU fram till 2020 ska sätta av motsvarande 1,8 miljarder kronor för en ny typ av lånegarantier till kultursektorn. De här pengarna kan räcka till upp till 15.000 lån till små och medelstora företag och organisationer i branschen.

Emma Ernsth på kulturlobbyorganisationen Culture Action Europe i Bryssel anser att bättre chanser till banklån kan möjliggöra fler nyskapande kulturprojekt.

– Det skulle t ex kunna vara fyra teatrar i Europa, från olika medlemsländer, som går samman och vill, inom ett projekt, digitalisera sin verksamhet; testa olika livestreamingfunktioner, olika sätt att överkomma språkliga barriärer och så vidare, säger Emma Ernsth.

Men det återstår flera steg innan EU kan fatta beslut om nya lånegarantier till kulturen. Bland annat kräver länder som Sverige tydligare bevis för att EU inte tar onödigt stora ekonomiska risker genom att ge de här garantierna.

Dessutom pågår inom EU just nu en väldig strid om hela unionens budget fram till 2020. Tidigast om ett halvår vet vi om det alls blir några pengar över till de nya kulturlånegarantierna, och i så fall hur mycket.

Jens Möller

Kulturredaktionen är bussiga nog att skriva ut hela reportaget på hemsidan så ni behöver inte lyssna.

Här kommer del 2 från kl. 6 imorse (19 november 2013):

EU ska garantera banklån till kultur

Banker som lånar ut pengar till företag och organisationer i den kulturella och kreativa sektorn kommer verkligen att kunna få en lånegaranti. Som vi tidigare rapporterat har det varit diskussioner om det, men nu tror alltså EU:s lagstiftare på den idén, för att få in mer pengar i den här sektorn. Lånegarantin är en nyheterna i EU:s sjuåriga kulturprogram Kreativa Europa som presenteras i Strasbourg idag.

Publicerat kl 06:00

Programmet administreras från EU-kommissionen som anser att bankerna behöver veta mer om vad de ger sig in på.

– Det handlar ofta om immateriella värden, och det kan vara svårare att i en affärsplan uttrycka värdena med de här olika företagen, säger Elin Rosenström på Kreativa Europa-desken i Stockholm.

En bank som inte förstår en affärsidé är också svårare att få låna pengar hos, men nu får den europeiska investeringsfonden i uppdrag att efterlysa banker som är intresserade av att lära sig mer om hur den kulturella och kreativa sektorn fungerar. De banker som går in i samarbetet med fonden och lånar ut pengar kommer alltså att få en garanti för att pengarna betalas tillbaka. På vilket sätt är inte klart än. Garantin ska lanseras 2015 och komma igång 2016.

Bland de andra nyheterna från årsskiftet märks ett nytt stöd för att bygga upp och utveckla publiken och ett för att utveckla dataspel.

Samtidigt läggs EU:s nuvarande mediaprogram ner och uppgår som en del i Kreativa Europa, vid sidan av en kulturdel och en övergripande del där lånegarantin återfinns. Syftet med Kreativa Europa är framför allt att stödja gränsöverskridande samarbeten:

– Och det handlar väldigt mycket om mobilitet, både för konstnärliga verk och för personer som arbetar i de kulturella och kreativa sektorerna, säger Elin Rosenström

Som det ser ut kommer EU-kommissionen att få spendera som mest 1,4 miljarder euro under de kommande sju åren på programmet.

Som vanligt måste man ordna en del av finansiering själv för att kommissionen ska möta en någonstans på halva vägen, men bland alla de projekt som fått bidrag i det nuvarande programmet finns Jonas Hassen Khemiris pjäs ”Jag ringer mina bröder”och på den audiovisuella sidan är de internationella framgångarna flera. Den svensk-danska TV-serien ”Bron/Broen” till exempel, som börjar med en död kropp mitt på Öresundsbron. Den fick 400 000 euro i bidrag, och enbart dess första del är såld till hela Europa plus ett 100-tal länder till i hela världen.

Bron/Broen” omtalas i EU-sammanhang som ett skolexempel, ”av två skäl”, säger Anders Wilhelmsson på Kreativa Europa-desken i Stockholm:

– Man kan väl säga att ”Bron/Broen” är en naturlig samproduktion i och med både innehållet i serien, vad som utspelar sig, och också att svenska tv-serier brukar finansieras tillsammans med andra nordiska länder.

Mediaprogrammet har också bidragit till succéer som ”Millennium” och ”Searching for sugarman”. Det som avgör om ett projekt ska få bidrag är huruvida det har en europeisk potential, säger Kreativa Europa-deskens Ulrika Nisell:

– Alltså, det ska vara möjligt för projektet att spridas utanför de nationella gränserna, säger hon.

Berit Nygren
berit.nygren@sverigesradio.se

Ser ni vad jag ser?

  • Ett Europa som har brist på eget kapital. Check!
  • Banker som letar efter marknader att sälja krediter till efter finanskrisen. Check!
  • Ett kulturliv utan en offentlig sektor som stöttar långsiktiga och okomersiella projekt. Check!
  • Väloljat managementtugg som vi hört i samband med IT-bubblor, Fastighets-bubblor och snart sagt alla andra områden som inte har någon form av stöd eller reglering redan. Check!

Som av en händelse har Jonas Hassen Khemiris pjäs radioteaterpremiär idag. Efter hans öppna brev i samband med REVA har P1 helt tappat huvudet och beslutat att lägga ned alla kulturella debattprogram till förmån för hysterisk klickjakt i hälarna på de snart nedlagda papperstidningarna. Han är inte ett exempel på smal/okommersiell kultur m.a.o. Han säljer som smör till kulturkoftorna på söder. Sedan exemplifierar EU representanten Anders Wilhelmsson med två fina Schwedenkrimi av megaformat och redaktionen har vaskat fram att stöd har gått till historieförvanskande önskemockumentären Searching For Sugarman som sedan dragit in millioner i skivförsäljning, konsertbiljetter cch biobiljetter efter att Malik Bendjeloul sålt sin själ och tagit emot en Oscar för spektaklet.

Malik vägrar själv (trots att han av Svenska folket erbjudits möjlighet att tala ut som sommarpratare i P1) kommentera det faktum att hans s.k. research ignorerar kända fakta i den redan existerande sydafrikanska dokumentär om Sixto Rodriguez konsertframgångar som släppts 2001. Han tiger som muren om att Rodriguez redan 1979 varit på en bejublad konsertturné i Australien. Att huvudpersonen har en akademisk examen passar inte in om hans dåtida manager skall kunna målas ut som en girigbuk som skott sig, på vilka skivframgångar då får man fråga sig?

Dessa fantastiska exempel på prima Svensk kulturexport som annars inte skulle ha tillkommit eller överlevt av egen kraft skall alltså EU garantera med bankgarantier och mer eller mindre ”tvinga” de stackars tvehågsna bankerna att investera i nu när det finns så ont om möjligheter att exploatera artisterna p.g.a. den dumma, dumma, kulturpubliken laddar ned så mycket på Pirate Bay.

Jag hoppas att ni fattar ironin i föregående stycke annars kommer den på klarspråk:

Lägg av att kväsa våra små oberoende fria teatrar genom att dränka dem i meningslöst pappersarbete för nålpengar! Sluta ösa dyra och kortsiktiga krediter över kommersiella projekt som bara exploaterar konstnärer och artister och förvandlar deras inkomster till luft.

Tillåt mig spy! Om jag väljer att inte gå på Bio eller se på TV av protest mot svassandet så ser alltså EU till att jag via skattsedeln blir ofrivillig sponsor av de mest kommersiella exemplen. Jonas undantagen, men jag skulle vilja se SR’s siffror på hur mycket ”spons” hans pjäs fått relativt övriga projekt och hur självständiga de varit i nyhetsvärderingen gentemot Elin Rosenström och Ulrika Nisell. Transparens?

För ett botemedel mot luftpastejer och finansbubblor studera ett tidigare inlägg om Monetative.

/Eder evigt Otacksamme

Annonser

Taggar:, , , , , , , , , , , , , , ,

About Otacksamma Föräldern

Jag bloggar om livet som förälder till ett döende småbarn. Socialstyrelsen har precis kommit ut med nya rekommendationer om vård i livets slutskede. Jag är den håriga tvålen som ingen vill ta i. Min son är död nu och ingen kommer åt honom längre, så med ett utgivningsbevis i högsta hugg kan jag säga som det är.

Någon som har sett till en hårig tvål någonstans?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

themusicologist

frontline 'soldier' in the war against musical banality

Emma i skrubben

Malte on the Roxxx

Tysta tankar

Lärandet börjar där den trygga zonen upphör

Malin Johansson - skriver mycket, läser mer.

Älskar alla former av litteratur

Anne Rambergs blogg

Anne Ramberg är generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund

JOAKIM LAMOTTE

Det du inte visste att du ville veta

Billerbloggen

Serier, illustrationer och en massa livsviktigheter

Zolfagary

Sveriges största blogg om Zolfagary

(den svenska) modellen

Kritisk granskning, fa(c)kta, kollektivavtal, mänskliga rättigheter, poesi. Och sömn!

Annorlundalandet

Mammor om livet i familjer med autism, Asperger och ADHD

the human province

in the dark, words weigh double

Juridikbloggen

rätt om rätt

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

%d bloggare gillar detta: