Ur försäkringskassans riktlinjer. Kartan och verkligheten

Jag tänkte det kunde vara litet kul att få skriva av sig sin frustration över att Försäkringskassan har så komiskt långtgående riktlinjer, men så erbarmligt dålig service och numera så restriktiv tolkning av sina regler att de flesta av oss som kommer i kontakt med dem antingen frivilligt eller ofrivilligt kommer att definieras som fuskare och simulanter. Sedan kanske någon kommer att läsa detta, hittar något användbart och ger sig på sin intet ont handläggare med deras egna riktlinjer i högsta hugg i ren ilska, men det är väl en positiv bieffekt antar jag.

Hela historien tar sin början med att jag och min hustru befinner oss på Neonatalen i Uppsala. Vi är i djup kris eftersom vi precis fått veta att vår son troligen inte kommer att överleva de närmsta dygnen. För närvarande är vi båda sjukskrivna, hon p.g.a. en komplicerad graviditet med dyster prognos och jag p.g.a. av s.k. krisreaktion. Om vår son överlever så har vi en oöverskådligt lång resa inom sjukvården framför oss. I det läget skall vi enligt kuratorn ansöka om föräldrapenning för svårt sjukt barn. Vi skall göra detta för att inte förbruka de ”normala” föräldrapenningdagar som annars skulle försvinna fortare än blixten under vår gemensamma sjukhusvistelse. Med denna ansökan får försäkringskassan alltså reda på att det finns ett nyfött svårt sjukt barn med två föräldrar som behöver delta i vården dygnet runt. Håll detta i minnet vid er fortsatta läsning.

Sedan fick vi beskedet att vår son hade en chans att överleva och vi flyttade över till Huddinge neonatal och påbörjade den långa resan fram mot den transplantation som skulle vara möjlig. Vi flyttade mer eller mindre permanent in på den välgörenhetsinrättning som Landstinget handlat upp för att inhysa transplantationsväntande patienter och deras familjer. Sedan träffade vi den andra kuratorn i raden av de som skulle följa och inget nämndes om alternativa långsiktiga lösningar av vår privatekonomiska situation eller möjligheten att vi skulle kunna uppbära föräldrapenning respektive vårdbidrag. Nej, för det är ju omöööjligt att få vårdbidrag före sex månaders ålder det vet ju alla. Att det bara är möjligt för den ena föräldern att få föräldrapenning 7 dagar i veckan är tydligen helt irrelevant i sammanhanget.

Hmm… hur står det i FK’s egna riktlinjer då:

Ur Försäkringskassans Vårdbidrag Vägledning 2012:1 Version 1
2.1 Ansökan om vårdbidrag…
Enligt FL ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Av detta följer att om Försäkringskassan får reda på omständigheter som tyder på att rätt till vårdbidrag finns ska föräldern informeras om de bestämmelser som gäller och om möjligheten att ansöka om vårdbidrag.(4 § FL)
Försäkringskassan ska också hjälpa föräldern med ansökan, om det behövs (4 § FL).En förälder kan ha svårt att beskriva sitt barns särskilda behov och hur omfattande det är. Det är därför viktigt att Försäkringskassans handläggare använder sin kunskap eller inhämtar nödvändig kunskap inom området och sin inlevelseförmåga när barnets behov utreds och bedöms. Föräldern kan till exempel behöva hjälp med att precisera barnets tillsyns- och vårdbehov och beräkna de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning för med sig.
Det är också lämpligt att Försäkringskassan i samband med handläggning av vårdbidragsärenden informerar föräldern om möjligheten att lämna in en nyansökan om vård- och tillsynsbehovet eller merkostnaderna på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning skulle förändras.
4.7.3 Merkostnader
Merkostnader vid sjukhusvistelse
När det gäller sjukhusvistelser är det inom dagens barnsjukvård närmast ett krav från sjukvårdens sida att en förälder ska finnas hos ett svårt sjukt barn då barnet vårdas på sjukhus. Ett skäl till detta är att sjukvården så långt möjligt vill förebygga negativa psykologiska konsekvenser av sjukhusvistelsen. Ett annat skäl är att dagens barnsjukvård skulle fungera sämre utan de stora vårdinsatserna från föräldrarnas sida (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 12, s. 27–28). Familjer som har sitt barn på sjukhus under lång tid har i allmänhet stora merkostnader på grund av barnets sjukdom. Det kan röra sig om kostnader för bland annat besöksresor, parkerings avgifter, fördyrade matkostnader och extra barntillsyns kostnader för hemmavarande syskon (prop.1997/98:1utgiftsområde 12, s. 28).
Bostad och bostadsbyte m.m.
Ett barns sjukdom eller funktionsnedsättning kan medföra att föräldern får merkostnader för boendet. Vid bedömningen måste man dock tänka på att det är normalt med kostnad för sitt boende och att det endast är de merkostnader som sjukdomen eller funktionsnedsättning föranleder som kan ligga till grund för vårdbidrag. Om ett barns funktionsnedsättning medför att familjen behöver byta bostad kan bytet medföra att bostadskostnaden blir högre. Familjen kan till exempel behöva flytta till en bostad på bottenvåningen, till en fastighet med hiss eller till en bostad som har bättre läge i förhållande till barnets förskola eller skola. Vid bedömningen om en förälder kan få räkna med merkostnader för en speciell bostad måste utredningen visa de omständigheter som anges för merkostnader för bostaden. Kostnaderna kan endast beaktas som merkostnad om bostadsbytet bedöms som motiverat med hänsyn till barnets funktionsnedsättning. Det finns inte någon tidsgräns för hur lång tid en förälder kan få räkna med merkostnader för en speciell bostad. Vid bedömningen ska hänsyn tas till eventuellt bostadsbidrag. Om ett barn på grund av sin funktionsnedsättning genomgår utbildning på annan ort och en av föräldrarna bor tillsammans med barnet på  skolorten under skolveckorna kan kostnaden för den dubbla bosättningen beaktas vid fastställandet av merkostnadsdelen av vårdbidraget, merkostnadsersättning utöver vårdbidrag eller merkostnadsvårdbidrag. Detta om kostnaderna för dubbel bosättning kan anses vara skäliga och bidrag för kostnaden inte har betalats ut från annat håll
(se också FÖD 1988:27 och FÖD 1994:22).
Merkostnader för hälso- och sjukvård, kost m.m.
Om ett barn vistas på sjukhus under lång tid måste en bedömning göras om vilka extra kostnader föräldern har. Det kan till exempel handla om besöksresor, parkeringsavgifter, fördyrade matkostnader och extra barntillsynskostnader för hemmavarande syskon. Vissa kostnader under barnets sjukhusvistelse kan vara merkostnader i sin helhet medan andra kostnader normalt finns men under barnets sjukhusvistelse blir större. Detta ska framgå av utredningen.
Resor
Ett barns sjukdom eller funktions nedsättning kan ge upphov till merkostnader för resor som föräldern kan ta med i sin ansökan. Det går inte att generellt bedöma om merkostnader för resor uppstår på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. För att kunna bedöma om merkostnader för sjuk- och behandlingsresor ska beaktas i samband med rätt till vårdbidrag, måste utredningen visa hur det egna landstinget ersätter dessa resor. Enligt SFB ska sjukvårdshuvudmän lämna ersättning för resekostnader för personer som omfattas av sjukförsäkringen. Resekostnadsersättningen beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer (lagen [1991:419] om resekostnadsersättning vid sjukresor) och betalas ut till föräldern eller det myndiga barnet. Vissa landsting har högkostnadsskydd för sjukresor vilket begränsar den egna kostnaden.
Kommun och landsting
Regionala skillnader förekommer för avgifter och kostnader inom olika kommuner och landsting. För att kunna bedöma merkostnad i det enskilda fallet måste kostnaden för yrkandet utredas. Det innebär att kontakt med respektive kommun och landsting måste ske för att kontrollera regional kostnad.
Statliga myndigheter
Information om uppgifter om allmänna levnadskostnader kan hämtas från Konsumentverket. Konsumentverket beräknar varje år skäliga levnadskostnader för några av de vanligaste hushållsutgifterna. Beräkningarna gäller månadskostnader för en rimlig konsumtion av
Livsmedel
Kläder och skor
Hygien (personlig)
Fritid och lek
Förbrukningsvaror
Hemförsäkring
Barn- och ungdomsförsäkring
Möbler, husgeråd, TV, textilier m.m.
Dagstidning, telefon, TV-licens m.m.
Ett av ändamålen med beräkningarna är att de ska kunna användas av olika myndigheter och organisationer vid hushållsekonomiska beräkningar och analyser. Kostnadsberäkningarna ska motsvara en skälig konsumtion, dvs. inte vare sig miniminivå eller lyxstandard. De ska täcka kostnader för de produkter som i regel behövs för ett normalt vardags liv i dagens Sverige. Detta grundläggande skäliga behov av varor och tjänster antas inte skilja sig åt i någon större utsträckning mellan hushållen och ska därmed inte vara beroende av till exempel hushållens inkomster. (Konsumentverkets rapport 2009:08 ”Skäliga levnadskostnader”) När Försäkringskassan ska bedöma merkostnader för de nämnda levnadskostnaderna är det lämpligt att ta vägledning av Konsumentverkets beräkningar.
5.2
Vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning och vårdbidrag har delvis samma syfte, båda ger stöd när barnet är i behov av tillsyn och vård. Rätten till tillfällig föräldrapenning begränsar inte rätten till vårdbidrag. Rätten till vårdbidrag kan således inte påverkas av om tillfällig föräldrapenning beviljas för det vård- och tillsynsbehov som omfattas av vårdbidraget (11 kap. 16 § SFB). Reglerna för tillfällig föräldrapenning behandlas i Vägledning 2001:6 Tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen ska täcka förälderns behov av ersättning för inkomstbortfall i akuta vårdsituationer. Tillfällig föräldrapenning kan därför inte betalas ut för det vård- och tillsynsbehov som grundar rätten till vårdbidrag (11 kap. 16 § SFB). Bestämmelsen ger inte stöd för att avslå en ansökan om vårdbidrag med hänvisning till att behovet av tillsyn och vård senare kan tillgodoses genom tillfällig föräldrapenning (RÅ 2001 ref. 70). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till den andra föräldern som inte är beviljad vårdbidrag i de situationer som anges i 13 kap. 3 § SFB. Dessa situationer kan anses vara ett annat vård- eller tillsynsbehov än det som grundat rätten till vårdbidrag för den andra föräldern (11 kap. 16 § SFB). (Försäkringskassans rättsliga ställningstagande [FKRS 2007:5]). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut samtidigt som vårdbidrag i följande fall:
Vid akuta försämringstillstånd hos barnet (prop. 1984/85:78 s, 68 och 123).
När barnet får en ny sjukdom (prop. 1984/85:78 s, 68 och 123).
Vid läkarbesök som inte ingår i underlaget för vårdbidraget.
Den förälder som inte får vårdbidrag kan få tillfällig föräldrapenning när båda föräldrarna följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig
sjukdom. Det gäller när båda föräldrarna, som en del i behandlingen av barnet, behöver delta i läkarbesök eller båda deltar i någon av läkare
ordinerad behandling. Detsamma gäller när båda vårdar ett allvarligt sjukt barn.
Exempel på situationer som kan uppstå enligt första och andra punkterna. När ett barn som vanligtvis får sin vård och tillsyn tillgodosedd genom
annat samhällsstöd (exempelvis i skolan) insjuknar i ny sjukdom eller ett akut försämringstillstånd och därmed inte kan vistas i skolan kan tillfällig
föräldrapenning betalas ut (prop.1984/85:78 s. 68).
När det gäller läkarbesök som inte ingår i underlaget för vårdbidrag så kan det vara svårt att uppskatta hur ofta ett barn behöver besöka läkare. Behovet kan också uppkomma akut. Det är därför naturligt att undanta läkarbesök från underlaget för vårdbidraget om föräldern begär det. När det gäller barn som genomgår behandling mot sin sjukdom och en förälder vill undanta behandlingen från vårdbidraget kan det innebära att det inte finns något vård- och tillsynsbehov kvar som kan grunda rätt till vårdbidrag. Rätten till tillfällig föräldrapenning gäller i vårdsituationen även om den förälder som får vårdbidrag för barnet inte för dagen är närvarande. Den förälder som får vårdbidrag anses delta i vården av barnet samtidigt med den andre föräldern även om han eller hon inte faktiskt vårdar barnet varje dag.
när tillfällig föräldrapenning i form av så kallade kontaktdagar för barnsom hör till LSS personkrets betalas ut.
när det finns rätt till merkostnadsvårdbidrag som har samband med barnets sjukdom eller funktionshinder.
Efter ett beslut om vårdbidrag är det lämpligt att handläggaren antecknar i journalen och i föredragningsmissivet vilken vård och vilket tillsynsbehov som ligger till grund för beslutet om vårdbidrag. Ett exempel är om läkarbesök ingår i underlaget eller inte. Detta underlättar senare eventuella ställningstagande till om Försäkringskassan kan betala ut tillfällig föräldrapenning.
Samordning av förmånerna
I normalfallet samordnas förmånerna genom att vårdbidraget beviljas för en period som i huvudsak ligger framåt i tiden, medan tillfällig föräldrapenning beviljas i efterhand, sedan föräldern avstått från arbete. När rätten till tillfällig föräldrapenning prövas ska en bedömning göras om det vård- och tillsynsbehov som orsakat att föräldern inte har kunnat arbeta också har grundat rätt till vårdbidrag. Om vårdbidraget helt eller delvis avser en period i det förflutna, för vilken tillfällig föräldrapenning redan har betalats ut, ger 11 kap. 16 § SFB inte något stöd för att helt eller delvis avslå en ansökan om vårdbidrag. Det rättsliga stödet för att undvika överkompensation återfinns i stället i 107 kap. 2 § SFB. I enlighet med denna bestämmelse ska det retroaktiva vårdbidraget minskas med det belopp som inte skulle ha betalats ut som tillfällig föräldrapenning, om det hade funnits ett beslut tidigare (KRSU 2420-10). Det kan också uppstå situationer när vårdbidrag beviljas bakåt i tiden under en period när tillfällig föräldrapenning redan har beviljats. Att tillfällig föräldrapenning redan har beviljats behöver inte medföra att vårdbidrag inte kan beviljas för samma period. Utgångspunkten är vilken tillsyn och vård som föräldern beviljas ersättning för. Om föräldern för att beviljas vårdbidrag inte behöver avstå från arbete, men har beviljats tillfällig föräldrapenning på grund av detta kan behovet som ska tillgodoses vara olika.
(jfr KRSU 2420-10).
6
Vård på institution eller annan vård utanför hemmet
6.1
Allmänt
Ett mål för samhällets insatser är att barn och ungdomar med svåra funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att så långt det är möjligt växa upp i sina föräldrahem. En förutsättning för detta är ofta att föräldrarna kan ges ett bra samhällsstöd som anpassas till olika situationer och efter skiftande behov. Vårdbidraget är ett sådant stöd. Många av de behov och kostnader som vårdbidraget är avsedda för kvarstår för föräldern vid kortare vård utanför hemmet. Detta anger förarbetena som skäl för att betala ut vårdbidrag i dessa fall. (Prop. 1987/88:46 s. 18)
6.1.1
Allmänt om vård på institution
Rätten till vårdbidrag för ett barn med sjukdom eller funktionsnedsättning som växelvis vårdas i ett familjehem och i föräldrahemmet bör beräknas utifrån barnets vård och tillsynsbehov samt merkostnaderna under de perioder som barnet bor hemma (RAR 2002:15 till 22 kap. 3 § första stycket SFB).
6.1.2
Vårdbidrag vid längre sjukhusvistelse
Om den beräknade vårdtiden är längre än sex månader och en förälder i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på institutionen som en del i behandlingen av barnet, kan vårdbidrag utges för svårt sjukt barn under högst tolv månader. (106 kap. 10 § SFB)
Inom dagens barnsjukvård är det närmast ett krav från sjukvårdens sida att en förälder ska finnas hos ett svårt sjukt barn då barnet vårdas på sjukhus. Ett skäl till detta är att sjukvården så långt möjligt vill förebygga negativa psykologiska konsekvenser av sjukhusvistelsen. Ett annat skäl är att dagens barnsjukvård skulle fungera sämre utan de stora vårdinsatserna från föräldrarnas sida (prop. 1997/98:1utgiftsområde 12, s. 27–28). Det är ett förhållandevis litet antal barn som har vårdtider på sjukhus som överstiger sex månader. Detta kan bli aktuellt för de svårast sjuka och de mest vård- och tillsynskrävande barnen. Främst gäller det svårt cancersjuka barn. I dessa fall krävs att föräldern i inte obetydlig omfattning regelbundet behöver vara närvarande på institutionen för att vårdbidrag ska utges under längre tid än sex månader. Detta behov bör styrkas med läkarintyg (prop.1997/98:1, utgiftsområde 12, s.
28 och bet. 1997/98:SfU1, s. 90). Familjer som har sitt barn på sjukhus under lång tid har dessutom i allmänhet stora merkostnader på grund av barnets sjukdom även då barnet ligger på sjukhus. Det kan röra sig om kostnader för bland annat besöksresor, fördyrade matkostnader, extra barntillsynskostnader för hemmavarande syskon m.m. (Prop. 1997/98:1,
utgiftsområde 12, s. 28)
7.3
Vårdbidragets nivåer
7.3.1
Allmänt råd – RAR 2002:15
Om vårdinsatserna omfattar minst sju timmar per vecka och det finns ett uttalat tillsynsbehov eller betydande merkostnader bör föräldern ha rätt till en fjärdedels vårdbidrag. För att anses som betydande bör merkostnaderna uppgå till minst 25 procent av prisbasbeloppet.
7.3.2
Merkostnadsvårdbidrag
Vårdbidrag grundat enbart på merkostnader kan betalas ut med 36 eller 62,5 procent av prisbasbeloppet (22 kap. 13 § SFB).
7.3.5
Ersättning för merkostnader
Skattefri merkostnadsdel
En viss del av vårdbidraget kan utges som ersättning för merkostnader.
Denna merkostnadsdel av vårdbidraget är skattefri (11 kap. 31 § inkomstskattelagen [1999:1229]) och kan bestämmas till följande procent av pris-
basbeloppet:
18 % om merkostnaderna uppgår till 18 men inte 36 %
36 % om merkostnaderna uppgår till 36 men inte 53 %
53 % om merkostnaderna uppgår till 53 men inte 69 %
69 % om merkostnaderna uppgår till69 % eller därutöver.
(22 kap. 12 §SFB)
För att ha rätt till en skattefri merkostnadsdel krävs att merkostnaderna faktiskt uppgår till lägst det belopp som respektive nivå innebär (prop.
1981/82:216, s. 14).
Skattefritt merkostnadsvårdbidrag
Vårdbidrag som utges för bara merkostnader, merkostnadsvårdbidrag, är också skattefritt (11 kap. 31 § IL) och kan utges med följande procent av
prisbasbeloppet
36 % om merkostnaderna uppgår till minst 36 %.
62,5 % om merkostnaderna uppgår till minst 62,5 % (22 kap. 13 § SFB).
8.1
Beslut hos Försäkringskassan
Den 1 januari 2008 upphörde socialförsäkringsnämnderna. Beslut i ärenden som tidigare avgjorts i socialförsäkringsnämnd ska i stället fattas av en tjänsteman hos Försäkringskassan (prop. 2006/07:117, Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.). En ny beslutsordning ska tillämpas för dessa ärendeslag (avsnitt Försäkrings- och bidragsärenden, Försäkringskassans arbetsordning [2005:1]). Beslut i ärenden om vårdbidrag fattas av en särskilt utsedd beslutsfattare efter föredragning eller av handläggare, se vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen.
8.1.3
Motivering av beslut
Ett beslut ska innehålla de skäl som har bestämt utgången. Det finns ett antal undantag från skyldigheten att motivera ett beslut. (20 § FL) För en närmare beskrivning av bestämmelserna för motivering av beslut se vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen och Försäkringskassans riktlinjer 2003:14 Att skriva beslut i Försäkringskassan. Det viktigaste undantaget är om beslutet inte går den sökande emot utan är otvetydigt gynnande. (20 § 1 FL och JO:s protokoll, dnr 1206-1999)’
8.1.5
Tidpunkt för beviljande
Vårdbidrag lämnas från och med den månad under vilken förutsättningarna för rätt till vårdbidrag är uppfyllda. Vårdbidrag får inte utges för längre tid tillbaka än den månad då ansökan om vårdbidrag gjordes (22 kap. 6 § SFB). Om ett läkarutlåtande kommer in till Försäkringskassan före en ansökan ska datumet då läkarutlåtandet kom in ses som ansökningsdatum. Samma regler gäller när en förälder som uppbär vårdbidrag kommer in med en ansökan om högre vårdbidrag eller ansöker om att erhålla en skattefri merkostnadsdel eller ökning av sådan ersättning. och ett fjärdedels vårdbidrag om halvt vårdbidrag betalades ut när barnet avled. (22 kap. 9 och 10 §§ SFB)
8.2
Kommunicering
Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan än föräldern, får Försäkringskassan inte fatta ett beslut som går föräldern emot utan att han eller hon har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över de nytillkomna uppgifterna, se vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen. Det finns vissa undantag från kommunicerings skyldigheten, till exempel om uppgiften saknar betydelse för utgången i ärendet. Denna skyldighet regleras i 17 § FL.
8.6
Förlängt vårdbidrag då barn har avlidit
Avlider ett barn för vilket helt, tre fjärdedels eller halvt vårdbidrag ges utlämnas vårdbidrag till en efterlevande förälder till och med den åttonde månaden efter dödsfallet, dock längst till och med den månad då vårdbidraget annars skulle ha upphört. Vårdbidraget utbetalas under denna tid som halvt vårdbidrag om helt eller tre fjärdedels vårdbidrag betalades ut vid tiden för dödsfallet.
8.6.3
Förlängningstidens längd
Vårdbidraget ska betalas ut för kortare tid än åtta månader om bidraget skulle ha upphört i anslutning till att barnet uppnått den övre åldersgränsen för rätt till vårdbidrag om det hade levat. Detsamma ska gälla om vårdbidraget skulle ha dragits in därför att förutsättningarna för att betala ut det inte längre var uppfyllda. Däremot ska full förlängningstid gälla i de fall ett tidsbegränsat vårdbidrag skulle ha upphört före åttamånadersperiodens slut, men det måste antas att vårdbidraget skulle ha förlängts om barnet hade fått leva. (Prop. 1987/88:100 bil. 7, s. 35–36)
8.6.6
Ansökan inlämnad men beslut inte fattat
En förutsättning för att förlängt vårdbidrag ska kunna betalas ut för ett avlidet barn är att vårdbidrag utges för barnet vid tiden för dödsfallet. Om något beslut om vårdbidrag inte finns men en ansökan är inlämnad när barnet avlider kan i vissa fall förlängt vårdbidrag ändå betalas ut. Det gäller under förutsättning att ansökan omfattar tid före dödsfallet och att föräldern skulle ha haft rätt till minst halvt vårdbidrag då barnet avled (22 kap. 3, 6, 9 och 10 §§ SFB).
8.8
Omprövning och överklagande av beslut
Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan begära att beslutet omprövas (113 kap. 7 § SFB). En sådan begäran ska göras inom två månader från den dag han eller hon fick del av beslutet.

Otacksamma Förälderns kursivering, trunkering och fetmarkering så att relevant text framgår tydligare. Den kompletta Vägledning Vårdbidrag 2012:1 Version 1 finns som PDFförsäkringskassans hemsida.

När vi sedan lämnat Neo och sonen hunnit passera de berömda sex månaderna bad jag den nya kuratorn i Huddinge att ansöka om LSS insatser. Hon skickade in ansökan till kommunen, men ringde till FK och återtog ansökan utan att tala med oss. Det kanske är på sin plats att påpeka att det i lagens mening inte existerar något sådant som en icke-ansökan. Antingen får man ett beslut eller ett avslag. FK skulle ha bett mig komplettera min ansökan med en underskrift, men det fick jag aldrig göra p.g.a. de accepterade denna ”icke-ansökan”. Se bloggposten om mygg och elefanter ang. detta. Samma klant till kurator var väldigt övertygande i att avhålla oss från att ansöka om vårdbidrag tills vi ”flyttat hem” med motiveringen att det enligt henne skulle bli så svårt att få merkostnader beviljade under sjukhusvistelse. Så svårt för vem? Det är väl bara att ansöka och be att få det prövat?? Om man läser riktlinjerna innantill (som vi då inte av förklarliga skäl hade tillgängliga, vi tänkte mest på vår sons dagliga medicinering och hur vi skulle ordna broderns barntillsyn) så fattar man snabbt att resorna och kostnaderna för det långvariga dubbelboendet på välgörenhetsinrättningen torde medföra viss kompensation från försäkringen. Men hur komma ifråga om man inte ens ansöker och därtill avråds från att göra detsamma? Vilken tur för mig att det finns en rätt långtgående upplysningsplikt för myndigheten att tala om hur jag skall göra för att komma åt rätt försäkringsförmån. Då måste de väl ha upplyst mig brevledes eller något om denna möjlighet eftersom vi  varje månad (ibland oftare) förnyat vår ansökan om tillfällig föräldrapenning. Men, nehejdå. Inte ett pip.

När vi så äntligen kommit hem och det blivit dags att ansöka så är det dags för klåpare nummer fyra i ordningen att inta scenen. Denna ”kurator” sitter med i ett nätverksmöte och får veta att sonen är palliativ och att vi inte vet hur länge han har kvar på jorden. Därför kanske det brådskar med både det ena och det andra, men vi kanske för närvarande vill fokusera på att vara tillsammans med honom. Hon säger att hon minsann kan ordna detta med vårdbidrag, bara vi förser henne med litet underlag och våra underskrifter. Det gör vi, sedan dröjer det… Bortåt tre månader innan hon frågar om någon detalj ang. elen som aldrig blir riktigt klar, men hon skickar i alla fall in ansökan. En sådan liten petitess som att FK räknar ersättningen från det datum ansökan kommit till dem hade hon uppenbarligen inte koll på. Annars hade hon väl skickat in den med våra namnunderskrifter och bett att få återkomma med kompletteringar.

Så vår ekonomi är körd i botten p.g.a.

1) Vi har levt på sjukpenning och sedan föräldrapenning istället för lön i 1 1/2 år. Den ena av oss 5 dagar och den andra 7 dagar/månad. Med ökade levnadsomkostnader p.g.a. ständiga uppbrott och behov av att ordna barnomsorgen själva i Storstadsmiljö.

2) När vi ansöker om vårdbidrag för att täcka Merkostnader i samband med dubbelt boende och resor så får vi avslag med hänvisning till att tidsperioden vi ansöker om inte har några resor att tala om eller något dubbelt boende. Vi har inte ens blivit upplysta om möjligheten att ansöka om vårdbidrag som alternativ till föräldrapenning för svårt sjukt barn och därmed båda ha VAB 7 av 7 dagar i veckan under hela sjukhusvistelsen.

3) Att Försäkringskassan inte behandlar ansökan i sin helhet utan avslår med hänvisning till att den del de behandlar inte kommer upp till rätt ”nivå” gör att vi inte kan få ut någon ersättning alls, varken för merkostnader eller för inkomstbortfallet.

4) Att Försäkringskassan inte behandlar ansökan beror dels på att de inte upplyst oss om möjligheten att ansöka (något som de är bundna av i sina riktlinjer) och dels på att de kuratorer som ”hjälpt” oss inte haft en aning om vad de hållit på med.

Här är Försäkringskassans senaste ställningstagande som jag istället för att sörja min son ifred tvingas ägna tid åt att överklaga:

FK Omprövning av beslut om vårdbidrag (5) Webb FK Omprövning av beslut om vårdbidrag (4) Webb FK Omprövning av beslut om vårdbidrag (3) Webb

FK Omprövning av beslut om vårdbidrag (1) Webb

FK Omprövning av beslut om vårdbidrag (2) Webb

Ja, *Suck* vad säger man? Om det är det här de menar med att ompröva sina beslut, vad skall man då vänta sig när man överklagar? Snacka om total oförmåga att läsa innantill eller som det står i de egna riktlinjerna att det är av vikt att de ”använder sin kunskap eller inhämtar nödvändig kunskap inom området och sin inlevelseförmåga när barnets behov utreds och bedöms.”

Utan man får istället

Fk off

För att tala klarspråk: Fuck off!

O.K. Men då skall de ha klart för sig att de ber en sörjande förälder med utgivningsbevis att sluta besvära dem. Jag har ju dessutom bara börjat. Jag tänker till att börja med aldrig i livet vara så dum att jag ringer universums sämsta telefonsupport. I’m done playing nice.

Om skadestånd

Om du anser att Försäkringskassan orsakat dig skada och vill ha ekonomisk kompensation har du möjlighet att begära skadestånd.

Det gör du genom att skriva ett brev där du talar om att du begär skadestånd. I brevet beskriver du på vilket sätt du menar att Försäkringskassan har gjort fel eller varit försumlig och vilken skada det orsakat dig. Du skriver också ditt namn, adress och andra kontaktuppgifter och gärna ditt personnummer.

Brister i handläggning eller information

Om du anser skadan orsakats genom brister i handläggningen av ditt ärende eller genom felaktig information ska du skicka brevet, tillsammans med alla handlingar som du vill att vi ska ta del av, till:

Försäkringskassan,
HK, Verksamhetsområde processjuridik,
103 51 Stockholm.

Du får ett brev som bekräftar att vi tagit emot din begäran om skadestånd.

Felaktigt eller uteblivet beslut
Om du istället anser att Försäkringskassan orsakat dig skada genom att fatta ett felaktigt beslut eller genom att inte ett fatta beslut, ska du istället skicka brevet och handlingarna till:
Justitiekanslern
Box 2308
103 17 Stockholm

Försäkringskassan alternativt Justitiekanslern prövar sedan om du har rätt till skadestånd enligt bestämmelserna i skadeståndslagen.

Fortsättning följer…

/Otacksamma Föräldern

Advertisements

About Otacksamma Föräldern

Jag bloggar om livet som förälder till ett döende småbarn. Socialstyrelsen har precis kommit ut med nya rekommendationer om vård i livets slutskede. Jag är den håriga tvålen som ingen vill ta i. Min son är död nu och ingen kommer åt honom längre, så med ett utgivningsbevis i högsta hugg kan jag säga som det är.

Någon som har sett till en hårig tvål någonstans?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

themusicologist

frontline 'soldier' in the war against musical banality

Emma i skrubben

Malte on the Roxxx

Tysta tankar

Lärandet börjar där den trygga zonen upphör

Malin Johansson - skriver mycket, läser mer.

Älskar alla former av litteratur

Anne Rambergs blogg

Anne Ramberg är generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund

JOAKIM LAMOTTE

Det du inte visste att du ville veta

Billerbloggen

Serier, illustrationer och en massa livsviktigheter

Zolfagary

Sveriges största blogg om Zolfagary

(den svenska) modellen

Kritisk granskning, fa(c)kta, kollektivavtal, mänskliga rättigheter, poesi. Och sömn!

Annorlundalandet

Mammor om livet i familjer med autism, Asperger och ADHD

the human province

in the dark, words weigh double

Juridikbloggen

rätt om rätt

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

%d bloggare gillar detta: