Vad är lidande värt? $$$$

Den som varit med om brister i vården kommer för eller senare i kontakt med vårdinrättningens patientförsäkring.

Med risk för att den här bloggposten blir litet teknisk så vill jag varna trogna läsare för att den innehåller:

Blödande småbarn. Hjärtlösa försäkringsbolag. Oförsiktiga läkare. Mycket arga föräldrar.

Om man har svårt att hantera något av ovanstående så avråder jag starkt från vidare läsning.

Vi börjar med att min son läggs in på Lilla Ersta Barn- och Ungdomshospice i Ersta Diakonis regi för att familjen skall få en veckas välbehövlig avlastning och fira pojkens ettårsdag.

Lilla Erstagården

 

Vi på Lilla Erstagården är till för barn och ungdomar som behöver medicinsk kvalificerad vård och omvårdnad i livets slut. Även barn och ungdomar med svåra kroniska sjukdomar eller skador är välkomna till oss på Lilla Erstagården för avlastning/växelvård.

Så får man plats hos oss

Du och ditt barn kan komma till Lilla Erstagården antingen på remiss eller att du själv kontaktar oss. Vården på Lilla Erstagården sker alltid i samråd med ditt barns nuvarande läkare och vårdenhet. Barn och ungdomar 0-18 (-25 år) från Stockholms län, men också från övriga Sverige kan remitteras till oss.

Kort om Lilla Erstagården

Lilla Erstagården öppnade i slutet av 2010 och är Nordens första barn- och ungdomshospice. Vi har fem vårdplatser och erbjuder vård hela dygnet samt läkare med jour dygnet runt.

Personalen på Lilla Erstagården är specialistutbildad, trygg och erfaren. Hos oss arbetar barnläkare, barnsjuksköterskor, barnsköterskor, kurator, sjukgymnast och lärare. Vi har även diakon, musikterapeut och clowner.

Ersta diakoni, som driver Lilla Erstagården, är en ideell, icke vinstdrivande organisation. Barnsjukvården bedrivs på uppdrag av Stockholms läns landsting och är kostnadsfri.

Hänger ni med såhär långt? Det här är det enda stället i sitt slag i norden. Det finns inget annat ställe för avlastning för små barn vid vård i livets slutskede. Det som händer är följande:

Vad som hände

Vad jag fick i handen

Avvikelserapport blogg 2

Följ de röda markeringarna för att se hur sjukhuset sköter informationen till sina patienter. Detta är alltså vad jag fick i handen av den ansvariga läkaren efter att min son felbehandlats i en vecka och ådragit sig ett blödande magsår, dvs. en lätt konstaterbar vårdskada.

Men trots att de redan här försäkrar att de kollat upp sina rutiner så händer följande:

Avvikelserapport blogg 4Avvikelserapport blogg 5 Avvikelserapport blogg 6Avvikelserapport blogg 3

Den uppmärksamme läsaren finner namnet på chefläkaren där och diagnosen också, men vårdskadan är fortfarande inte konstaterad trots att den är uppenbar. Något är väldigt skumt. Hursomhelst jag tar dem på orden och hittar info hur man gör en ansökan till Patientförsäkringen-LÖF med hjälp av:

http://www.socialstyrelsen.se/klagapavarden/ (OBS! Inaktuell ny myndighet numera IVO OBS!)

De blir nämligen tvungna att:

Lex Maria anmälan (1) blogg

Lex Maria anmälan (2) blogg

Återigen denna mystiska Lott Bergstrand. Vem är hon? Hon förekommer ingenstans på Lilla Erstagårdens sidor på internet. Men väl i Sjukhusläkaren där hon och Margareta Danelius den 2 november 2012 har ombytta roller.

”Lott Bergstrand, verksamhetschef för röntgenkliniken vid Ersta sjukhus vill inte kommentera kritiken utan hänvisar till sjukhusets chefläkare Margareta Danelius.”

Verkar vara ett riktigt radarpar att luta sig emot det här.

Nåväl deras inkompetens är väl dokumenterad i och med att ett gäng föräldrar reste sig och i både DN-debatt STHLM och i Föräldrakraft berättade om den avsevärda försämring av verksamhetens kvalitet som de upplevt på en kort tid. Jan-Åke Zetterström, sjukhuschef kände sig manad att rycka ut till deras försvar i en illa formulerad replik som i princip vände hela personalstyrkan emot dem som hade ”fräckheten” att komma med synpunkter på den fina verksamheten. Han identifierade dem som oroade sig för vården som ”…ingen av alla de föräldrar som har undertecknat artikeln i DN Stockholm den 20 april har själva varit på plats…sedan den nya ansvariga läkaren kom på plats den 18 mars.” Att tala om föräldrarnas personliga förhållanden i en artikel på detta sätt är:

1) Ett sekretessbrott

2) Totalt irrelevant, då föräldrarna kan ha haft behov av verksamheten men inte kunnat få tillgång/tillträde p.g.a. brister och problem

3) Antagoniserar engagerade bundsförvanter i ett arbete med att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten.

Detta påtalade jag för Zetterström omedelbart efter den till ursäkt kamouflerade repliken.

De sörjande föräldrarna försökte tystas av en Diakoniinstitution, kvar fanns föräldrarna till barn som fortfarande var i livet.

DN-debatt är måhända inte riktigt rätt forum för att lösa sådana här saker, men desperata tider föder desperata lösningar. Jag har stor förståelse och respekt för hjältepapporna och mammorna som tog det tunga beslutet att träda fram på detta sätt.

Jag valde att istället anmäla Lilla Ersta till Inspektionen för Vård och Omsorg och avvakta den granskning som landstinget tagit initiativ till.

Här har du som läsare ett vägval. Antingen låter du min son förbli anonym av respekt för honom och andra barn i hans situation, eller så ger du efter för nyfikenheten och tar kontakt med IVO och frågar efter den anmälan jag gjort.

Hur gör jag en anmälan?

Vill du klaga på vården skickar du en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den ska innehålla viss information. Din anmälan blir en offentlig handling när den kommer in till myndigheten.
Det är viktigt att tänka på att den anmälan du gör blir en offentlig handling när den kommer in till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En offentlig handling kan begäras ut av journalister, forskare eller andra intressenter. Det innebär att vi är skyldiga att lämna ut din anmälan om någon begär att få se den.
 
Han har trots allt inte valt att bli föremål för några myndighetsinspektioner och kan inte heller överblicka konsekvenserna av en evt publicitet i samband med detta. Vill jag i egenskap av hans far få saken belyst av en oberoende myndighet så är det emellertid vad som står till buds. Vi får därför hoppas att ni kommer att respektera vår önskan om att min son är och förblir anonym förutom för dem som varit honom närmast i livet. Tack för att du visar den omsorgen om oss!
 
Förlåt denna utvikning. Väl hemma igen så var ju livet inte direkt smidigt (Se ASIH).
Det resulterade i:
Avvikelse BVC blogg
och
Journal från BVC blogg
Vilket i förlängningen säkert bidrog till trasslet med assistansbolaget. Det underlättade i alla fall inte. Och min anmälan till Patientförsäkringen-LÖF fick därför kompletteras litet med anteckningar från ASIH om när vi fotograferat blodiga kräkningar i hemmet och den obefintliga uppföljningen från Lilla Ersta:
Komplettering av anmälan LÖF blogg
Språket är kanske litet speciellt, men jag hade fått rådet av en jurist att skriva på det sättet.
 
Nu blir det litet mustigare för efter litet skriftväxling där de ber om lov att få hämta ut journaler m.m. så ringer de mig på jobbet för att för det första:
Fråga om min son dog av skadan (vilket det går alldeles utmärkt att läsa sig till av både journalerna och min anmälan att han inte gjort) och om det är korrekt uppfattat att han haft ungefär en månads magsår som en konsekvens av felbehandling. Det är väl litet vårdslöst att beskriva det så, men jag får väl gå med på det.
För det andra:
Informera mig om detta faktum:
Ersättningen för sveda och värk beräknas enligt de normer som gäller för skadestånd. Beloppen räknas med jämna mellanrum upp med hänsyn till förändringen av penningvärdet. För närvarande (2009) är normalbeloppet 2 300 kr per månad. Under tid när den skadade vårdas på sjukhus lämnas högre ersättning.
 

Skadan får inte understiga självrisken

För skador vars ersättning understiger självrisken, 5 % av prisbasbeloppet (2 200 kr år 2012), lämnas ingen kompensation. Skador som leder till övergående besvär och enbart innebär utgifter för några extra vårdbesök och läkemedel, några extra vårddagar på sjukhus eller mindre tandskador understiger ofta självrisken.

De har valt att kontakta mig per telefon då de kommit fram till att den ersättningsbara tiden endast är c:a 3 veckor då blödningen upphört när han lämnade Lilla Ersta. Sedan gick han ju bort rätt så snart. Så 1.700kr det betalar de inte ut. Jag frågar först om jag hört rätt: Att det lidande som orsakas av slarv på en vårdinrättning för palliativa patienter ersätts enligt samma tabell som för i övrigt fullt friska med en förväntad överlevnadstid och där inte själva målet med vården är smärtlindring? Ja, tyvärr. Det blir ingen ersättning, hon förstår om jag blir upprörd och ville därför ta det per telefon. Som om att jag får höra dumheterna per telefon gör resonemanget mindre stötande? Jag sökte juridisk rådgivning i samband med att jag lämnade in ansökan, men jag kunde aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig ett liknande bemötande av en förälder till ett barn som fått kämpa sig genom sitt korta liv och fått avsluta det under plågor p.g.a. slarv. Jag skyndade mig att avsluta samtalet och skrev ett argt meddelande till LÖF’s kundtjänst där jag bad dem entlediga handläggaren p.g.a. inkompetens och oförmåga till empati.

Hej!Har nyss fyllt i er enkät om hur jag upplever kontakten med er. Den fick inte riktigt med alla nyanser.Jag fick igår ett samtal från er som i stort sett innebar att det inte kommer att bli någon ersättning från försäkringen, detta trots att jag gjort vad jag skall och när jag sett att min son (som är död (han blev ett år)) som då var under PALLIATIV VÅRD utsattes för ONÖDIGT LIDANDE pga. misstag i vården har dokumenterat och anmält detta noggrant (vilket har inneburit ett icke föraktligt merarbete från min och vårdpersonalens sida). Personen som ringer upp mig påstår att det finns en självrisk på 2.500:- och att sannolikt kommer detta lidande inte upp i den summan då han inte levde tillräckligt länge. Hon frågar om han dog av skadan? Nä, och tack och lov för det.
Redan här undrar jag varför I H-E ni ringer upp föräldrar till ett barn och frågar sådana saker när ni fått en anmälan med journalkopior på en skada och det inte står ett ord om dödsfall? Så utomordentligt dumt. Ni har min underskrift på att begära ut journaler.
Tänk sedan efter litet? Om man bara förväntas leva i ett halvår, hur skall man då värdera onödigt lidande i EN MÅNAD. Vi talar dessutom lidande, sveda och värk för en patient som inte kan kommunicera och ge uttryck för sin belägenhet utan är i behov av vård dygnet runt. Använd er fantasi och föreställ er hur mycket han måste ha plågats innan magen började att blöda om den fortsatte blöda I EN MÅNAD. IDIOTER!!!Jag vill ha en annan handläggare av min sons ärende och en offentlig ursäkt för övertrampet per telefon.Men det är väl som med alla andra försäkringsbolag, ni betalar inte en nickel mer än ni är skyldiga enligt någon paragraftext.Skulle så så vara fallet så ber jag er sätta min ansökan i tuggen och istället sända över information om var jag kan ta del av paragraftexten istället, för det här är bara så sjukt.

Det är inte proportionerligt att en förolämpning av en kollega som leder till ångest kan ge en och en halv årslön i ersättning, medan en skada som sker ett försvarslöst spädbarn i händerna på utbildade sköterskor och läkare knappt kompenseras alls.

Inse att detta är stötande och behöver rättas till omgående! Annars motverkar både försäkring och ansökningsprocess sitt syfte.
MvH
Otacksamma Föräldern
 
De svarade:

Hej,

Jag återkommer så snart jag har granskat ärendehanteringen.

Med vänlig hälsning

Lars Jilderin

Klagomålsansvarig

Box 17830

118 94 Stockholm

telefon växel: 08-551 010 00

hemsida: www.patientforsakring.se

Jag svarade:
Tack, ser fram emot detta.

Med vänliga hälsningar!

Otacksamma Föräldern
 
Sedan följde en konversation:
Den 6 september 2013 13:44 skrev Klagomalsansvarig <klagomalsansvarig@patientforsakring.se>:

Jag har nu granskat handlingarna och handläggningen.

Ärendet gäller en pojke med terminal njursvikt där vårdnadshavare har anmält onödigt lidande med hematemes (magblödning) och smärtor till följd av utebliven behandling med Zantac samt onödigt lidande till följd av ett dygns utebliven smärtlindring och att vårdpersonal inte gett rätt instruktioner till mottagande vårdenhet om läkemedelshantering.

Då väljer ni att bortse från sidoinformationen att Vilgot är en pojke som vårdas på en enhet för palliativ vård och har behandlingsbegränsningar. Dvs. han har en väsentligen kortare livstid jämfört med normalfallet. Smärtlindringen är i det här fallet själva innehållet i vården inte ett komplement till insatser som orsakar obehag för patienten. Själva omhändertagandet skall vara lindrande. Brister i omhändertagandet på en palliativ enhet som omfattas av en patientförsäkring torde väl rimligen kompenseras enligt ett annat tabellverk än normalfallet.
Vänligen upplys mig om ni har beaktat detta eller ej.

Vi har 2013-08-23 avböjt ärendet på tjänstemannanivå med hänvisning till att den ersättning som skulle ha blivit aktuell, d.v.s. det merlidande                              har drabbats av under perioden 2013-04-12 till och med 2013-05-27 understiger självrisken, 2 225 kronor (år 2013). Inför beslutet kontaktade handläggaren fadern per telefon för att ta reda på om anmälan hade uppfattats korrekt.

Jotack, jag fick frågan om han hade haft en magblödning mellan de aktuella datumen och om han fortfarande var i livet (att han inte levde framgick av journalanteckningarna från Sundsvalls sjukhus) vilket var totalt onödigt och framstod som okänsligt och inkompetent. Jag fick sedan ovanstående upplysning, vilken saknar koppling (relevans) om man tar hänsyn till min sons belägenhet under hans vistelse på sjukhuset. Det försökte jag förklara, men det lyssnade inte handläggaren på och då valde jag att avsluta samtalet och kontaktade istället er.

Vid min genomgång finner jag att beslutet i ärendet grundar sig på bestämmelserna i patientskadelagen. Enligt 8 § patientskadelagen bestäms patientskadeersättning enligt skadeståndslagen med de begränsningar som anges i patientskadelagen 9- 11 §§. Enligt 9 § patientskadelagen avräknas ett belopp om en tjugondel av det prisbasbelopp som gäller när ersättningen bestäms. Gällande tabellverk ha använts, korrekt belopp har beräknats och självrisk har avräknats enligt bestämmelsen i patientskadelagen. Jag bedömer således att beslutet är korrekt utifrån bestämmelserna i patientskadelagen.

Möjligen korrekt, men har handläggaren kompetens att se och bedöma underlaget om hon inte ens ser skillnad på en patient som är PALLIATIV och en som är inlagd för behandling av en blindtarm?

Vi beklagar att du har uppfattat vårt telefonsamtal och beslut som kränkande.

Har Ni någon förståelse för att det kan uppfattas så? Eller är min uppfattning beklagansvärd? Försöker ni vinna SM i plattityder?

Jag bedömer dock att handläggaren har handlagt ärendet korrekt och i enlighet med bestämmelserna i patientskadelagen.

Möjligen behöver även DU ta dig en funderare över hur ni använder er av bestämmelserna i patientskadelagen när det gäller PALLIATIVA patienter.

Om du inte är nöjd med detta besked har du möjlighet att begära att Patientskadenämnden yttrar sig i ärendet. Nämndsprövningen är kostnadsfri. Nämndens yttrande är rådgivande och nämnden ska verka för en enhetlig och rättvis tillämpning av patientskadelagens regler om patientskadeersättning. Patientskadenämnden är en oberoende nämnd där sex av sju ledamöter är utsedda av regeringen. Du kan begära nämndsprövning inom sex månader från det att du fick del av det slutliga beskedet. I vissa fall har du längre tid på dig, se patientskadelagen. För ytterligare information kan du kontakta din handläggare.

Jag tänker inte kontakta handläggaren. Jag har begärt att handläggaren p.g.a. visad oskicklighet i kontakten med mig skiljs från detta ärende. VÄNLIGEN RESPEKTERA DETTA. Jag tänker inte begära en nämndsprövning om det visar sig att det finns underlag i mitt ärende som ni inte beaktat på ett riktigt sätt. Jag vill att Ni ger mig namn och kontaktuppgift till den som är ansvarig chef för Er avdelning. Alt att chefen tar kontakt med mig.
 
Min son finns inte mer. Inga pengar i världen kan ändra detta. Men det bemötande (eller avsaknad av insikt i hur man bemöter människor) som anhöriga och familj får utstå i samband med en fullt rimlig begäran om ersättning för ett stort lidande i samband med felbehandling på Sveriges enda barn och ungdomshospice och påföljande palliativ vård i hemmet börjar få smått absurda proportioner.
Jag vill därför försäkra mig om en bättre kvalitet i kontakten innan jag överväger att ta saken vidare.

/Otacksamma Föräldern, socionom

 
De svarar:
Jilderin Lars <Lars.Jilderin@patientforsakring.se>
17 sep (2 dagar sedan)

 
   
till mig
 

Jag återkommer med anledning av ditt klagomål.

Vid granskningen av ärendet har hänsyn tagits till att Vilgot vårdades vid en palliativ vårdenhet. Vid min granskning har framkommit att anledning till telefonsamtalet den 22 augusti var att efterhöra om även dödsfallet var anmält som patientskada. Handläggaren kände alltså till att Vilgot hade avlidit men ville säkerställa att hon hade uppfattat skadeanmälan korrekt. Handläggaren har här följt gällande rutiner vid patientförsäkringen LÖF inför beslutsskrivning. Sammantaget anser jag att handläggningen har skötts korrekt och i enlighet med patientskadelagen.

En personskada på patient orsakad av en privat vårdgivare omfattas av LÖF: s patientförsäkring enligt 12 § patientskadelagen om det finns ett gällande vårdavtal mellan den privata vårdgivaren och landstinget. Det är mot denna bakgrund som Patientförsäkringen LÖF har prövat om det föreligger en ersättningsbar patientskada enligt bestämmelserna i patientskadelagen.  Då vården har ägt rum vid Lilla Erstagården, som är en privat vårdgivare, gäller inte landstingens ansvarsförsäkring. Om det görs gällande att det föreligger rätt till ersättning på skadeståndsrättslig grund, dvs. enligt bestämmelserna i skadeståndslagen, hänvisar jag till den privata vårdgivaren och dennes ansvarsförsäkring.

Som klagomålsansvarig är jag direkt underställd Patientförsäkringen LÖF: s verkställande direktör, Marie-Louise Zetterström.

Med vänlig hälsning

Lars Jilderin

Klagomålsansvarig

Box 17830

118 94 Stockholm

telefon växel: 08-551 010 00

hemsida: www.patientforsakring.se

 
Det snurrar för mig. Innebär det här att om ett privat vårdbolag missköter sig så skall jag som enskild med hjälp av rättskyddet i min hemförsäkring föra en skadeståndstalan? LÖF är ju uppenbarligen ett skämt. Lilla Erstas läkare ”äger” bevismaterialet dvs. journalerna så jag kan inte självständigt dokumentera min version, men de kan fritt ändra och justera efter eget tycke. De bara kallar någon ur sin personal som ”råkade” minnas något och vill tillägga det så gör de det i sin medicinska profession och inte som lekmän. Om de bråkar så kallas det illojalt.
 
Sammanfattningsvis: Min sons lidande värderas till 2.250:- -2.500:- i självrisk lika med -250:-
De vill väl att jag skall vara tacksam för att de inte skickar en räkning på mellanskillnaden.
 
På ett mer filosofiskt plan. Jag älskar min döde son utav bara sjutton. Saknaden är enorm emellanåt. Tur att vi har så många fina bilder av honom och att det fortfarande finns vrår där doften ännu dröjer sig kvar. Det är hårt att behöva acceptera att han inte fick en lugn och smärtfri sista tid från det att det definitiva beskedet om den obotliga sjukdomen kom. Det är tungt att konstatera att vi, hans trygghet i livet, fått ödsla tid på detta när vi kunnat strunta i det och istället sitta ännu en stund och klappa händerna och sjunga ”Lilla Snigel”. Men jag bara VÄGRAR bli bitter. Det måste gå att få någon mening ur det mest djävulusiska mörker. Viktor Frankl som gått genom Nazisternas koncentrationsläger sa: Livet måste ha mening. Jag biter mig fast och skriver vidare.
 
 
Advertisements

Taggar:,

About Otacksamma Föräldern

Jag bloggar om livet som förälder till ett döende småbarn. Socialstyrelsen har precis kommit ut med nya rekommendationer om vård i livets slutskede. Jag är den håriga tvålen som ingen vill ta i. Min son är död nu och ingen kommer åt honom längre, så med ett utgivningsbevis i högsta hugg kan jag säga som det är.

9 responses to “Vad är lidande värt? $$$$”

  1. Ann-Sofie Daniels (@AnnSofieDaniels) says :

    Beklagar så den smärta du lidit! Jobbar som personlig ass för en pojke med allvarliga hälsoproblem. Dom riskerar då och då att bli livshotande och zantac är inte en helt obekant medicin. Har turen att arbeta för nån som tar hans problem på allvar men det är bara för att hon på egen hand utvecklat ett system för vård, läkemedelshantering osv. som allt funkar. Sjukgymnasterna överlåter arbetsuppgifter till OSS. Jag har ingen utbildning även om jag känner brukaren väldigt väl vid det här laget. Utan den vårdapparat som finns kring brukaren kunde han ha dött för längesen. Och han är så gullig och snäll. Din förlust kan ingen förklara bort. Det är den omsorg som min brukare får som saknats. Och han får den bara pga privat initiativ. Hoppas du kan ta emot mitt beklagande och min sympati!

    • Otacksamma Föräldern says :

      Jag blir så otroligt glad när det kommer ett sådant här inlägg! Det här är anledningen till att Otacksamma Föräldern finns. För att de som arbetar i och är beroende av vår välfärdsapparat skall ha ett rum att berätta om sina erfarenheter i utan censur och oro för att det får andra konsekvenser än att medvetenheten om att vi behöver engagera oss i varandra för att få ett mänskligare samhälle ökar. Jag tar gärna emot ditt beklagande och sympati, men ännu hellre din berättelse om hur det kan och SKA fungera för familjer och omsorgsberoende individer.
      Fortsätt så!
      /Din evigt (o)tacksamme!

      • patientskador says :

        Hej!
        Beklagar verkligen det ni tvingats gå igenom och bemötandet ni sedan fått ovanpå det. *kram*
        Sitter kanske inne med en del bra info, maila mig!

      • Olle Nilsson says :

        Blir någon förvånad? Ersta är ju en riktig sekt – Knutbyförsamlingen bleknar i jämförelse – med överstepräst Danelius som härförare. Hon styr med järnhand, manövrerar ut alla som inte är sekttrogna och har hon handlagt detta ärende ska du inte känna någon större tillit. Omdömet sviktar. Dessutom är det tillåtet för personalen att dricka alkohol på arbetstid! Inte undra på att misstag begås….

      • Otacksamma Föräldern says :

        Hej Olle!
        Vad roligt att du hittat hit. Jag håller helt med dig om att Ersta är sektliknande. Jag har personlig erfarenhet av Margareta Danelius dåliga ledarskap. Hon är en riktig översittare. Jag hade fräckheten att ifrågasätta det lämpliga i att döende barn och familjer filmades under en anhörigdag i våras. Inför verksamhetschefen lät hon mig veta att ”flera familjer” och personalen blivit ledsna över att filmningen blivit inställd. Vem ställde in filmningen? Vem bokade in Kattis & Co. till familjedagen? Inte då jag.

        Oroa dig inte. Jag känner ingen som helst tillit till Ersta som inte bangar för att hänga ut anhöriga i riksmedium och utan tillstånd publicerat en reklamfolder med sjukdomsberättelse innehållande namn och bild på nätet. Lita på att IVO fått reda på detta.

        Jag mobiliserar inför granskningen och tar gärna emot berättelser från anhöriga på otacksam(at)hushmail.me eller i bloggens kommentarsfält. Om man vill vara anonym så har bloggen utgivningsbevis och efterforskningar är förbjudna i grundlagen.

        Så, personalen är onyktra på arbetet. Vad annat är att vänta av en verksamhet som ordnar utbildningar tillsammans med BRIS, som har Ulf Spendrup vid ordförandeklubban. http://www.esh.se/hoegskolan-i-samhaellet/uppdragsutbildning/samtal-med-barn-bris.html De tiger som muren om Kattis ”lilla fina” filmprojekt om familjer med döende barn. Ersta är nästa till rakning efter att Centrum för Rättvisa vunnit i HD efter att en man fått dö inför filmkameran i TV4. http://centrumforrattvisa.se/

        Just nu kämpar verksamheten efter den bitvis förödande fördjupan/tre-års uppföljningen från SLL med att misskreditera de familjer som intervjuats och varit i kontakt med verksamheten under våren. Vi är alla kränkta, asjobbiga, med tråkiga erfarenheter av vårdapparaten innan vi kom till Ersta. Inte otacksamma, pålästa och utsatta familjer som inte kan rösta med fötterna i Erstas s.k. ideella sjukvård.

        Om någon annan än ledningen läser detta och tar illa upp. Tänk på vilka det är ni arbetar för och ta inte ut era frustrationer på oss.

  2. Hans says :

    Tagit del/Hans

Någon som har sett till en hårig tvål någonstans?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

themusicologist

frontline 'soldier' in the war against musical banality

Emma i skrubben

Malte on the Roxxx

Tysta tankar

Lärandet börjar där den trygga zonen upphör

Malin Johansson - skriver mycket, läser mer.

Älskar alla former av litteratur

Anne Rambergs blogg

Anne Ramberg är generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund

JOAKIM LAMOTTE

Det du inte visste att du ville veta

Billerbloggen

Serier, illustrationer och en massa livsviktigheter

Zolfagary

Sveriges största blogg om Zolfagary

(den svenska) modellen

Kritisk granskning, fa(c)kta, kollektivavtal, mänskliga rättigheter, poesi. Och sömn!

Annorlundalandet

Mammor om livet i familjer med autism, Asperger och ADHD

the human province

in the dark, words weigh double

Juridikbloggen

rätt om rätt

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

%d bloggare gillar detta: