En liten fin film om döende barn pt1 LÄTT UPPDATERAD

Högsta hönset i vår lätt blåsta barnrättsförening har ett kul litet sidoprojekt:

”…en film för TV som handlar om barnhospice och människorna som vistas där.
Under min tid hos er har det blivit tydligt för mig att jag- förutom att
skildra er verksamhet – kommer att fokusera på föräldrarna och deras
olika sätt att tackla den svåraste situationen man kan hamna i.
Barnen finns naturligtvis med, men mest i bakgrunden. Jag vill ge
föräldrarna en röst och få andra människor att bättre förstå hur det är
att leva med ett sjukt eller döende barn för att börja våga prata om det
och inte värja sig från detta svåra ämne.
Jag har varit i kontakt med såväl SVT som TV4 som båda är
intresserade av filmen, men som vill se och förstå vad det är vi gör
innan de helt kan ta ställning. Det görs som bekant många filmer om
sjuka barn på olika sätt och de vill se att denna skiljer ut sig från dem,
vilket den kommer att göra. Men detta är ett arbete som är svårt
eftersom dagarna hos er av naturliga skäl är oförutsägbara och jag har
bestämt mig för att det får ta den tid det tar.”

Vad roligt då! Låtom oss samlas kring chipspåsar och läsk på lördagkvällen och öva oss på att säga: Nu skall lillen dö! Vi kan titta varann djupt i ögonen samtidigt och föreställa oss att vi inte vet riktigt när det kommer att ske.

Då kommer ett kamerateam under ledning av kissemiss fru potatisimportör in i vardagsrummet och frågar om det är o.k. att de talar med dina barn en stund. De säger att din behandlande läkare/eller din chef har godkänt att de får vara här och att det betyder sååå mycket att just duuu delar med dig av diiina erfarenheter till TV publiken om detta svåra ämne! Producenten säger naturligtvis inte rätt ut att Lillen skall dö, det kan man ju inte gööra! Slappna inte av bara, man vet inte när hon dyker upp igen, och igen, och igen…

Tro mig ingen film i världen kan göra den här situationen lättare att tala om. Vissa saker gör man bäst att antingen bara låta oss som behöver leva med det få tala om när vi behöver prata och annars ge oss ett handtag emellanåt. Lillen skall dö! Det kan en treåring säga, varför behöver man krångla till det med ett integritetskränkande dokumentärprojekt?

Eftersom detta är en pågående fars som plågar livet ur ett antal redan hårt prövade föräldrar så passar jag min vana trogen på att leverera litet fakta:

 

SVT:s roll i externa produktioner

Frågor om programinnehåll ska beslutas i dialog och genom samråd mellan parterna.

Potatisimportörskans produktionsbolag och SVT förmodar jag (känner ni till vilket?) Kanske Andersö & Boman då jag hört ryktesvägen att hon inte filmar själv

Om parterna inte kommer överens finns det skrivningar i produktionsavtalen som reglerar vem som har sista ordet:

Vid produktionsutläggning

  • Den externa producenten har ett eget ansvar att känna till regelverket (snacka om att kissemissen potatisimportörskan ligger brunt till!!) som gäller vid produktion för SVT och ska underrätta SVT om eventuella risker. (Tror du hon har gjort det?)
  • Val av upphovsmän och andra medverkande ska alltid göras i samråd med SVT. (Tror du Kissemissen har sett till att ha ett separat kontrakt med Barnhospice ”nya” ledning utan föräldrarnas vetskap? Tror knappast det? Utan att SVT skulle ha nämnt det? Inte så troligt?)
  • SVT har alltid rätt att närvara vid produktionen och har rätt att ställa krav på ändringar i programmet.
  • Den externa producenten ska hålla SVT kontinuerligt informerade om produktionen även om SVT inte deltar. Det sker genom samråd.
  • Vid produktionsutläggning har SVT slutlig bestämmanderätt över programmet. (Programmet kommer inte att bli av p.g.a. de ovanstående bristerna i produktionen bl.a. men det blir värre…)

Denna rätt motiveras av att det är SVT som finansierar programmet och att det är SVT som är ansvarig utgivare när programmet sänds.

Samproduktion

  • Den eller de samproducenter som står för de högsta insatsen(-erna) har den slutliga bestämmanderätten.
  • Vid samproduktion ska den externa producenten löpande, under hela produktionsperioden, ge samproducenterna möjlighet att följa produktionen och beakta samproducenternas eventuella synpunkter.
  • Under efterarbetet och innan klippningen ”låses”, ska den externa producenten erbjuda samproducenterna en särskild visning och möjlighet att lämna synpunkter.
  • Samproducenterna beslutar gemensamt vilka upphovsmän och andra medverkande som ska engageras i produktionen.
  • Alla samproducenter har rätt att ta del av bokföring och andra affärshandlingar relaterade till produktionen

Publiceringsregler

De huvudsakliga reglerna för SVT:s publiceringsverksamhet finns i yttrandefrihetsgrundlagen, radio- och tv-lagen, SVT:s sändningstillstånd och SVT:s egna riktlinjer och etik.

Sändningstillståndet utgör grunden för verksamheten

SVT är ett public service-företag eller, med ett svenskt uttryck, ett tv-företag i allmänhetens tjänst. Det betyder bland annat att:

  • Hela landets befolkning ska ha tillgång till ett mångsidigt programutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet i alla programgenrer.
  • Relationen mellan SVT och staten (regering och riksdag) är reglerad och att SVT:s verksamhet bedrivs självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället (SVT kallar det ”Fri Television”).
  • Det vi publicerar ska följa bestämmelserna i sändningstillståndet Läs mer här!

Sändningstillståndet tillämpas också för material på svt.se

Granskningsnämnden för radio och tv prövar i efterhand om SVT följer bestämmelserna i sändningstillståndet och radio- och tv-lagen.

Trots att en stor del av innehållet på svt.se inte kan prövas av granskningsnämnden förväntas SVT följa samma regler på webben som i tv-rutan. Livesändningar och beställ-tv (inslag och program med rörliga bilder, som till exempel SVT Play) på svt.se kan prövas enligt radio- och tv-lagen.

Opartiskhet och saklighet

I SVT:s sändningstillstånd anges att Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i televisionen.

Kravet på saklighet består av tre delar:

  • Uppgifterna ska vara sanna, faktakontrollen är avgörande. (Owww! Hur göra en faktakoll när en utvärdering som kan komma att ta åratal är pågående ) (Hur förhålla sig till att ledning och föräldrar har helt olika förutsättningar att framföra sina åsikter, vi som föräldrar är beroende av personalens välvilja för att kunna få vård. Ledningen kan utöva påtryckningar på sin personal för att avkräva lojalitet?  Etiskt en helt hopplös situation att filma i om du frågar mig.)
  • Uppgifterna ska vara relevanta för det valda ämnet och inte ofullständiga. (Högst en familj är villig att fortsätta vara kvar med sitt material i filmen i nuläget. Det är många som har hoppat av efter ledningsbytet och har rest frågor kring sättet som produktionen sköts.)
  • SVT ska sända en rättelse om en felaktig uppgift förekommit i ett program. Observera att kravet också gäller det som visas i bild! (Det kommer att bli en shitstorm utan dess like om de publicerar denna smörja. Rättelsen kommer att verka groteskt oproportionerlig i jämförelse med vad publicitetsskadan har ställt till med!!)

Kravet på opartiskhet innebär att en utpekad part som utsätts för kritik eller allvarliga anklagelser måste ges möjlighet att försvara sig. Genmäle ska beredas i efterhand om det är befogat och en begäran om genmäle ska behandlas skyndsamt.

Kontroversiella ämnen får inte skildras på ett ensidigt sätt om det inte klart framgår av programmets inledning vilken infallsvinkel det har. (I vems intresse spelas denna ”dokumentär” in?) Balansering kan också ske med ett annat program som man hänvisar till. (Skall det verkligen vara nödvändigt?? Kan vi inte bara få litet lugn och ro??)

Reportrar, programledare, och andra som genom sin ställning uppfattas som företrädare för SVT får inte ta ställning i kontroversiella frågor. (Här har Kissemissen Potatisimportörskan uppenbarligen handlat enligt 1a i regelboken, hävdar att hon inte har för avsikt att ta ställning, vilket gör att programmet inte kan göras under nuvarande omständigheter. Hennes närvaro och samarbete med den ”kontroversiella” ledningen som ger access till filminspelningsplatsen blir till ett ställningstagande hur hon än vänder och vrider på det.)

Demokratiska värden ska försvaras

Det finns ett viktigt undantag från opartiskhetskravet. SVT och dess programledare, reportrar med mera ska i sin programverksamhet hävda det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (den så kallade demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen). Bestämmelsen innebär en skyldighet att markera ett avståndstagande från eller att bemöta antidemokratiska uttalanden och att verka för att rasfördomar, våld och brutalitet bekämpas. (Jag skulle vilja spetsa till det och anse att utsatta barn och föräldrar i knipa har yttrandefrihet och rätt till värdig vård. När den hotas borde en representant för SVT vara på tårna, men det ryms såklart inte inom denna smala definition. Våra barn är ju ”bara” svårt sjuka och hänvisade till en dåligt fungerande vårdapparat, inte sant?)

Jämställdhet mellan kvinnor och män ska hävdas.

Respekt för privatlivet

Bestämmelsen som lyder Den enskildes privatliv ska respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat är en av de mest centrala i SVT:s sändningstillstånd. Den är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten och tillämpas exempelvis i fall av namnpublicering i samband med brott eller misstanke om brott och vissa andra former av uppgifter som kan vara nedsättande för den enskilde. I det enskilda fallet kan många olika faktorer ha betydelse.

Generellt kan dock sägas att personer med en maktställning i samhället får ”tåla” mer negativ publicitet än andra. Det allmänna intresset är inte detsamma som ett nyfikenhetsintresse hos publiken – frågan är om hur viktig informationen är för att publikens förståelse av samhället och möjlighet att agera som medborgare.

Även om inte namn och bild publiceras kan det ske ett intrång i privatlivet. (Jajjemen!!) Personen kan bli igenkänd för en större krets än den som redan känner till förhållandena genom röst, bilder på hus, uppgifter om ort och anställning med mera. (Eller en trängre krets där det är omöjligt att inte hålla sin identitet okänd oavsett om man medverkar eller ej.) Det är inte bara den person som framträder som kan få sitt privatliv kränkt. (Som jag just sa.) Även anhöriga eller andra som omtalas kan drabbas. Särskild försiktighet måste iakttas vid känsliga ämnen och när minderåriga är inblandade. (Ojsan!)

Det finns lagregler som skyddar den personliga integriteten, bland annat genom bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen om förtal. Om man i samband med en produktion tror att det förekommer förtalsuppgifter i material som är tänkt att publiceras i SVT ska den ansvarige utgivaren informeras om detta för att kunna ta ställning till om publicering ska ske.

Kontaktpersoner vid SVT

Det är omöjligt att presentera en färdig checklista för hur publiceringsreglerna ska tolkas. Det mesta handlar om en bedömning från fall till fall. Kontaktperson är i första hand SVT:s projektledare som konsulterar SVT:s Programsekretariat och SVT Juridik i dessa frågor.

(Ja det är ju Otto Fagerstedt som är projektledare. Men han har ju fått en vaxpropp. Så vi kanske skall ge hans chefer en påminnelse om SVT’s uppdrag och ”vår” syn på saken, så att de ger honom en dos revaxör och kanske lägger produktionen på is till fromma för alla inblandade. Vad tror du?)

Programdirektör

Allmäntv
Annie Wegelius

annie.wegelius@svt.se

Programbeställare

Singeldokumentärer, Samhälle, Nyheter och Kultur
Helena Olsson

helena.olsson@svt.se

Fakta, Dokumentärserier och Underhållning
Peter Nyrén

peter.nyren@svt.se

Programsekretariatet – PRS
Programsekretariatet arbetar inom området programpolitik och programetik, främst med anknytning till radio och tv-lagen och sändningstillståndet för SVT. PRS ger råd i frågor om policy och etik som rör sändningarnas innehåll, till exempel integritet, opartiskhet och saklighet, sponsring och otillåtet gynnande. PRS handlägger de yttranden som för SVT:s räkning lämnas till Granskningsnämnden vid Myndigheten för Radio och TV.

PRS ansvarar också för ”Grönt kort”-utbildningar för producenter. SVT förutsätter att de som producerar för oss har dessa kunskaper.

Kontaktperson PRS

jan.axelsson@svt.se

SVT Kommunikation
SVT Kommunikation arbetar med marknadsföring och andra former av intern och extern kommunikation både för programmen och SVT:s övriga verksamhet. De två huvudsakliga arbetsområden är:

  • Marknadsföring av utbudet genom trailerproduktion, trailerplanering, PR-arbete, bildhantering, webb-produktion, programpresentation i kanalerna, pressinformation om programmen till media och varumärkesarbete.
  • Företagskommunikation genom interntidningen Vipåtv, intranätet, stöttning och rådgivning i kommunikationsfrågor till chefer och medarbetare, kommunikationsstrategier, kommunikation med press och publik samt krishantering.

Kontaktperson

magnus.telander@svt.se

lägg gärna till en kopia till:

eva.hamilton@svt.se

Hon är visserligen inte den skarpaste kniven i lådan men det kan ju hända att man får svar litet snabbare om den som tagit emot ett mail vet att VD:n annars kommer och frågar hur det gick med den där produktionen vid Barnhospice.

Ur Radio & TV-Lagen om Sändningstillstånd (gäller för kommersiell TV i Sverige):

Tillståndsvillkor

8 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv får förenas med villkor som innebär att sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i tv.

9 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv får förenas med villkor om skyldighet att
1. sända till hela landet eller till en viss del av landet,
2. sända under en viss minsta tid,
3. samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område,
4. sända sökbar text-tv i viss omfattning,
5. sända program vars innehåll är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning,
6. bereda utrymme för sändningar med stöd av tillstånd av regeringen,
7. använda en viss sändningsteknik,
8. samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor för att främja tillgänglighet och konkurrens,
9. använda vissa radiosändare,
10. ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning och tiden för sändning av programmen, (Aj, aj, aj, om vi börjar påpeka att vi inte önskar oss någon uppmärksamhet just nu då? Och ämnet är sjuka barn i en kommersiell kanal. Ja, vi får försöka gömma undan programmet i tablån och inte pusha för det på webben, kanske?? Eller låta bli att filma alls vore jätteenkelt!)
11. sända genmälen, (Vilket skämt. Som om det skulle vara en tröst när publicitetsskadan redan har skett. Prorportionalitet, någon?)
12. i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv, (Ja, då blir det nog inte särskilt många program varken i sjukhusmiljö eller i samband med akuta polisutryckningar då… Men, vad nu? Finns det redan sådana? Usch då!! Hur kan det komma sig??)
13. sända ett mångsidigt programutbud, (Ja faktaprogrammen står som spön i backen, särskilt de djuplodande samhällsmagasinen och historierna om personer i glesbygd/förort.)

Både SVT och Tv4 borde kanske läsa Blåljusrapporten först innan de fortsätter med ett dylikt projekt.

 

/Otacksamma Föräldern

Annonser

About Otacksamma Föräldern

Jag bloggar om livet som förälder till ett döende småbarn. Socialstyrelsen har precis kommit ut med nya rekommendationer om vård i livets slutskede. Jag är den håriga tvålen som ingen vill ta i. Min son är död nu och ingen kommer åt honom längre, så med ett utgivningsbevis i högsta hugg kan jag säga som det är.

2 responses to “En liten fin film om döende barn pt1 LÄTT UPPDATERAD”

  1. Otacksamma Föräldern says :

    Reblogga detta på Otacksamma Föräldern and commented:

    Med tanke på att jag varit på mediegranskande humör på sistone och dessutom lämnat litet uppgifter om min sons vandring genom vården kan det här inlägget vara en intressant läsning för några.
    Göteborgshumor:
    Kissemiss=Katt Potatisimportör=Ahlströmmer lätt blåst=en bris.
    Lägg ihop dem och du har en potent bryggd som hanteras varsamt o.k.? Oönskad publicitet kring detta drabbar inte bara mig och min familj, så tänk på hur du handskas med uppgifterna.
    /Eder evigt otacksamme

Någon som har sett till en hårig tvål någonstans?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

themusicologist

frontline 'soldier' in the war against musical banality

Emma i skrubben

Malte on the Roxxx

Tysta tankar

Lärandet börjar där den trygga zonen upphör

Malin Johansson - skriver mycket, läser mer.

Älskar alla former av litteratur

Anne Rambergs blogg

Anne Ramberg är generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund

JOAKIM LAMOTTE

Det du inte visste att du ville veta

Billerbloggen

Serier, illustrationer och en massa livsviktigheter

Zolfagary

Sveriges största blogg om Zolfagary

(den svenska) modellen

Kritisk granskning, fa(c)kta, kollektivavtal, mänskliga rättigheter, poesi. Och sömn!

Annorlundalandet

Mammor om livet i familjer med autism, Asperger och ADHD

the human province

in the dark, words weigh double

Juridikbloggen

rätt om rätt

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

%d bloggare gillar detta: